jon

För fyra månader sedan brann en lagerlokal med skivor ner i Tottenhamn. Mot Londonhimlen reste sig stora fladdrande lågor från högarna av Tirk tolvor. Med facit i hand känns det förutbestämt att The Time and Space Machines remix av Free Schools  ”Ranting And Raving” skulle brinna. Låten är bilden av elden som sakta tar fart, svartklädda springer, allt sker långsamt men ett beat trycker allt framåt i oundviklig riktning.

———

Appendix

Då arbetsveckan varit lång, för lång. Börjar vi med att titta på när Michael Hardt ror båt i New York

Mycket har sagts och skrivits om Londonupploppen. Den populärkulturella vinkeln i Sverige har mycket utgått från Billy Braggs artikel, där han har en avsaknad av politisk musik. Nu ser inte samhället ut längre så att det finns en stor sanning som många/alla kan förenas kring. Nu finns många sanningar. Än om jag tycker Adorno har rätt i det här klippet om protestmusik och min sanning var under de här dagarna Free Schools Ranting And Raving, det jag knöt nävarna till efter att sett Darcus Howe intervjun. Så var säkert mer direkta Genesis Elijah det som förklarade och stärkte i situationen för någon annan. Det livsupphållande, omdanande och revolutionära finns, bara det måste hittas.

Avslutningsvis en gammal artikel av Richard Norris (en halvan av The Time And Space Machine) om det som ansågs vara helt själlös musik. Belgian New Beat. http://www.mit.edu/people/mattski/Grid/nation.html